Den här helgen har Kajsa inte bara varit min vän, hon har även varit mitt överjag. Det slutade mycket riktigt som jag antog att det skulle sluta, med lättja och dekadens. Jag har inte tränat, ätit frukt, sovit ordentligt eller gjort något nyttigt överhuvudtaget (eller jo, nu handtvättar jag ömtåliga blusar men det är bara för att hon inte här just nu och bestämmer över mig). Istället: kött, spenderarbrallor, skitmånga cigg och lika många öl. Imorgon ska jag börja träna, äta frukt och sova ordentligt igen. Jag håller tummarna för att det händer något kul snart innan jag somnar av tristess.
9 kommentarer:
Men hur tänkte du? Kajsa som överjag?
Jag begriper det inte. Du menar att du har så oerhörda skuldkänslor när du slappnar av och tar en cigg att du
inte kan kännas vid det? Det borde du veta att det inte finns några likheter mellan ett överjag och den person som fått agera ställföresträdande för ett i helgen.
Personlig utveckling? Tror inte det. Eller kanske. Nästan ansvarslöst.
Nej, det var inte personlig utveckling. Bara dumt i huvudet från början till slut.
Jag tycker att Kajsa funkar utmärkt som ett (post-)modernt överjag. Hon har till exempel fått dig att ta på "spenderarbrallorna". Den ständiga ångesten över att inte ha konsumerat tillräckligt (naturligtvis ekologiskt och närproducerat) är därmed löst.
Samtidigt verkar hon i och för sig ha fått dig att försumma träningen och leva allmänt dekadent. Ett mer moderiktigt överjag skulle hållt dig på en morotsjuicediet. En kombination mellan Kajsa Bergqvist och Kajsa Bergström kanske skulle funka.
Jag trodde aldrig aldrig att du skulle tillåta dig att bli så perverterad maria. Det glädjer mig att ditt vanliga stränga överjag är tillbaka och piskar dig.
Det är min övertygelse att spenderbrallorna inte har något med överjaget att göra. De är ingenting annat än ett vulgärt uttryck för detes dunkla begär.
Nu fick jag dåligt samvete och tycker lite synd om Kasja. Allt är en överdrift och ingenting är egentligen hennes fel. Perverterad klarar jag av att bli på egen hand, det har bevisats otaliga gånger.
Jaa, var snälla mot mig! Jag försökte vara snäll mot Maria. Fast hon hatade mig lite lite när jag glömde hennes hemnycklar på Grand Hotel och så. Men vi har delat både skratt och tårar och ahft det så ömt och skört. Jag tror att det kanske är så att mitt överjag har tagit med Marias på hippieretreat snarare än att jag har vikarierat för det?
Mitt överjag är hur som spänstigt efter helgen. Jag kom hem o vattnade blommorna och dammsög. Tack Maria! Du är bra för mig vettu.
marianne - jag följer bara zizeks analys. överjaget har sedan länge slutat att anklagande hålla oss tillbaka i vårt konsumtionsbegär. nu ropar det åt oss att sålla oss till köerna på stormarknaderna.
Peter. Det är förstås väldigt bekvämt att hålla sig med sådana nymodigheter. Till viss del håller jag med dig, men i fråga om din systers patologi, kan jag inte det. Hade hon ett modernt överjag skulle hon känna sig duktig och inte skuldtyngd efter att ha tagit på sig spenderbrallorna. Din syrras överjag har utvecklats under strängt överinseende av era föräldrar.Jag säger bara en sak: guilty pleasures.
Jag tror att Maria håller med mig.
Jag håller med Manne.
Skicka en kommentar