Trött och på väg till jobbet i morse satte jag på Hammarin & Robins "Lingering regret" och fick lust att slänga mig ut på dansgolvet som vi hade på festerna hos mig och min bror i Hammarbyhöjden, där vi kastade oss över varandra åt alla håll till Dexys midnight runners, Redskins och Todd Rundgren, de där första åren i Stockholm.Hammarin & Robin - Lingering regret
(en låt till här: http://www.madforit.se/ )
4 kommentarer:
Det är så man förstår det. Att man blivit gammal. Man har så många goa minnen.
Nä, det DÄR får ni göra nåt åt.
Jag mycket mer nostalgisk när jag var yngre. Carpe diem baby.
Jag stod och diskade och funderade på nostalgi. Jag är inte nostalgisk, jag minns bara och plockar russinen ur kakan. Jag har det så bra så i nuet.
Och jag blir verkligen inte nostalgisk när jag tänker på hur Peter ställde in smutsiga grytor i köksskåpen när det inte längre fick plats med ngn mer smutsdisk på bänkarna. Eller den gången han tryckte ner två tandborstar i ett tandbortshål istället för att slänga den gamla.
Skicka en kommentar