Den vinnande personligheten vs den förlorande personligheten

"Men hon var kall invärtes och nervös. Först önskade hon intensivt att hon inte hade farit dit, sedan att hon skulle ha lättare att anpassa sig och den kritiska knuten inom henne lösas upp, så att hon kunde bli ett med denna vänskapliga, bullersamma skara."

Doris Lessing, Martha

Det var en helt vanlig konferens: en framtidsforskare sade samma saker som framtidsforskaren på den förra konferensen, en så kallad inspiratör sprang runt i korridorerna, någon sade att det var ju bra med fruktsallad för då behöver man inte skala och ha sig.

När dagen var slut var det dags för utvärdering. Vi skulle utvärdera föreläsarna. Det var han med den vinnande personligheten och hon med den fölorande personligheten. Hon kom från Skatteverket och var torr och inte det minsta rolig. Han var en skatteexpert och kunde konsten att göra torra saker roliga. Hon pratade torrt och sakligt. Han charmade publiken med sina skämt. Jag visste att han skulle få högsta betyg och att hon inte skulle få det. Så klart att den vinnande personligheten vinner.

På utvärderinsglappen gav jag den förlorande personligheten högre betyg än den vinnande. För Martha Quests skull. Någon gång måste jag och Martha Quest vinna.