Flykten till skogen

I en tygpåse lade jag en termos med kaffe, en flaska med vatten, en ostsmörgås, en banan och begav mig ut i skogen. Jag avvek från stigen och gick djupare in i skogen. Jag gick i perfekta trattkantarellsmarker: våt mossa, granskog, några björkar och lite blåbärsris, inte för mycket. Jag tänkte att jag inte skulle gå för långt in i skogen eftersom min vän med kartan och kompassen inte fanns vid min sida. Men så gick jag med krum rygg och blicken mot marken och när jag tittade upp visste jag inte längre vilket håll jag hade kommit ifrån. Jag hamnade på en höjd, där marken var torr och stenarna många, inte alls en plats för trattkantareller. Skogen var tyngd av löv och solsken, men för mig var den öde utan några svampar i sikte. När jag hittade stigen som leder hem blev jag besviken; den var ju inte alls vad jag letade efter.